Löshoppning igen på schemat för unga herr Vincent och kamraten Palona.

Och vilken bra fm det blev då =)

Solen sken härligt när vi gick iväg vid halv 9 tiden. Vincent helcool på vägen ner. Han gick brevid mig med slappt grimskaft hela vägen, utan att hoppa, fjanta eller dra precis där jag vill ha honom.

Han försökte smita undan några gånger i början när vi hoppade, men märkte att det inte hjälpte så sen gav han upp och hoppade fint utan mycket drivning alls.

Efteråt stod han helt lugnt i boxen medans Palona hoppade och sen gick vi hem i precis samma coola anda.

Vi mötte även en tankbil och han rynkade inte ens på näsan åt den !!

Han fick massa beröm, och några smaskiga morötter innan han fick gå ut i hagen.

Känner mig glad och stolt som en tupp över min fina sansade häst idag ... det finns hopp även för honom ;)

Min snälla sambo har ju jobbat intensivt med hagarna senaste tiden för att få iordning på allt som raserats under den hårda vintern.

Det märks direkt i vinterhagen att strömstyrkan har ökat markant och igår fick jag känna på det oxå.

Vid intag på kvällen står jag vid grinden och ska precis trä över grimman över öronen på Vincent när jag kommer emot elstängslet med skuldran, precis där metallringen i BH'n sitter vid axelbanden. Jag fick mig en riktig kyss som Vincnet fick del av - han for iväg baklänges och ville inte vara med om någon grimma på en stund. Jag kände hur det fortsatte att bränna och svida vid skuldran.

Märkligt, brukar ju inte kännas så efteråt...

När jag klädde av mig på kvällen såg jag att jag fått ett brännmärke, räknade ut att det måste vara pga metallringen som jag så precis kom åt staketet med !!

Stöten kändes dessutom 10 ggr värr än en vanlig stöt, man har ju fått nån sån några gånger.

Typiskt ... åtminstone vet jag att det är ett himla drag i elen nu då !