vad som händer med Ebba om det visar sig att hon inte blir fullt återställd, hur jag ställer mig till ett möjligt scenario att hon bara blir promenadhäst.
Personen ifråga verkade nästan tycka det var lite provocerande att jag tycker det är så naturligt att hon blir kvar.
Något som är helt självklart för mig !
Det är mina livskamrater och jag byter inte kamrater den dagen dom inte kan prestera längre.
Jag respekterar dom som har sina hästar för tävling och prestation. Så länge man håller sitt ansvar för hästen och ser till att den har det bra, så respekterar jag att man byter häst om den inte kan prestera längre.
På samma sätt vill jag bli respekterad när jag väljer att INTE byta häst utan vill försöka anpassa mig till hästen istället.
Jag är inte tävlingsinriktad längre. jag vill gärna träna och fortsätta utvecklas. Lära mig mer, men inte nödvändigtsvis tävla för det.
Lite småtävlingar kanske några ggr per år för att det är kul räcker gott för mig.
Jag ser hästarna som kamrater och ett sätt att leva och så länge jag kan se till att dom har det bra hos mig så stannar dom kvar.
Allihopa.
Så om någon mer gått och undrat så vet ni: Kan Ebba ha ett värdigt liv utan smärta, där hon kan må bra så stannar hon hos mig oavsett hur användbar hon blir !
Anneli
10 augusti 2011 15:41
Kloka ord från dig!!!!
Stina
10 augusti 2011 22:35
Plötsligt händer det ;)
Kim
10 augusti 2011 15:45
Jag har exakt samma uppfattning som du har.
Har inte frågat dej om detta men var 99.9 % säker på att du kände så :)
Ditt sunda hjärta lyser igenom :)
Nelly finns i mitt hjärta och självklart så behåller jag henne även om hon inte skulle vara "rid-duglig".
Det är ju samvaron med henne som gör mej lycklig.
Förutom ridning så finns det ju SÅ mycket roligt man kan göra tillsammans.
Kram på er båda!
http://varmt.bloggplatsen.se
Stina
10 augusti 2011 22:34
Kankse är dte lättare att känna/tycka så här när man kommit upp en bit i ålder ? Man får lite andra värderingar vartefter åren går har jag märkt =)
kicki
10 augusti 2011 15:47
i mina ögon är det självklart att du ska ha respekt för din inställning! Om vi hoppar över kategorin högpresterare, så är det ju många som inte har den möjligheten rent ekonomiskt att behålla en häst med nedsatt funktion, inte i kombination med att de vill rida mer/hårdare än vad hästen klarar, då hamnar ju hjärta o vilja så att säga i kläm. Men så finns de ju dem som faktiskt,som du, ställer upp för sin vän i vått o torrt, som har möjlighet och vilja att ha flera hästar i olika "skick". HEDER säger jag!
http://kaa.bloggplatsen.se
sofia
10 augusti 2011 18:11
Det där är svåra och känsliga frågor MEN som man oftast förr eller enare träffar på. Jag funderade på detta med våran avelsmärr (tänkta i alla fall) Har tävlat mycket bra (inte vi som dock tävlat henne till dom prestationerna) och är tänkt till avelssto MEN jag hade plan B kan man säga.
Skulle hon inte fungera som avelssto så kanske jag skulle sälja henne som ridhäst. Jag menar promenadridning ......hon ska ju inte vara tävlingshäst mer o kunde hon inte vara avelssto så var väl inte loppet kört för det....
Men OM jag nu får en bestående ögonskada på henne o hon inte går sälja som ridhäst.....vad gör jag då??
Jag vet faktiskt inte......kanske om jag tävlat med henne och hade haft dom banden.....kanske om jag fött upp henne.....MEN såna band har jag inte om än jag tycker mycket om hästen.....!
Usch jag vill inte ens tänka tanken....! Men som sagt förr eller senare träffar man ju på olika problem.
Stina
10 augusti 2011 22:32
Det är svårt. Jättesvårt.
Men rätt vad det är står man där och måste göra ett val.
Jag förstår att det är svårt om man inte har starka band till hästen,men jag tror nog att du skulle ta ansvar ändå och göra det bästa för hästen om den dagen kommer !
Stina
10 augusti 2011 22:30
Ytterligare en sak vi har gemensamt alltså =)
Viveca
10 augusti 2011 21:08
Har samma syn på mina hästar som du verkar ha. De är mina husdjur och kamrater. Lika lite som att man säljer sina katter och hundar till höger och vänster så säljer jag mina så länge de har det bra hos mig och jag är frisk nog att ta hand om dem. Ridningen är en bonus och skulle de bli "obrukbara" så är de inte mindre värda för mig:) Förstår dock de som tävlar med sina hästar till viss del. Man kan kanske inte samla på hästar som man inte har tid eller intresse för. Men jag tror tyvärr att hästar i allmänhet är lite av en förbrukningsvara, tyvärr!
http://perasperaadastra.bloggplatsen.se
Stina
10 augusti 2011 22:30
Jag har lite svårt för tanken på hästen som en förbrukningsvara, men samtidigt är det en sport som många satsar på. Så länge man gör sin häst rätt respekterar jag att vi alla har olika sätt att se på saken.
Jag vet min ståndpunkt iaf =)
Carin
10 augusti 2011 22:02
Tack Stina för de orden! Varför ska man inte anpassa sig efter hästen om den bara har en mindre skavank? Ett hästliv kan väl vara meningsfullt utan tävlings-stress, prestationsångest och perfektionism eller...?!
Inte alla människor är felfria och ska vi avlivas om vi inte "håller måttet"? För isf är jag nog ute för räkning och många fler med mig...
Kramen!
http://caisisen.bloggplatsen.se
Stina
10 augusti 2011 22:28
Jag hade nog varit borta för länge sen jag oxå är jag rädd för ...
Helena
10 augusti 2011 23:01
vad lustigt att folk har så lite för sig att de skulle störa sig på vad ngn annan väljer runt detta ämne. Tragiskt och jag förstår om du blir upprörd det skulle jag bli. Inget i min erfarenhet är så laddat och folk har så mkt synpunkter som när det gäller ngn annan hästs liv och leverne. Har haft nära vänner som beslutat sig ta bort sina hästar av olika skäliga anledningar, och tro fan att hela bygden för att inte säga halva länet, har synpunkter och sitter och dömer om vad som är rätt och fel och vad som borde eller inte borde göras i frågan. Som om man inte som hästägare till en älskad häst har vånda nog runt såna beslut. Skäms på folk säger jag.
ang. att ha kvar en häst som inte kan brukas fullt ut, så tycker jag att visst, det är ju underbart och jättefint om man anser sig ha de resurserna och möjligheterna att låta den gå kvar hemma. själv har jag häst för att även kunna rida, träna och kanske, om jag vill det, tävla även om jag inte tävlar nu senaste åren och aldrig kommer göra det seriöst nu i äldre ålder. Hästen är min mest kära älskade vän och jag gör allt för honom. dock kan jag inte säga att jag har möjlighet - vare sig ekonomiskt eller emotionellt, att ha kvar häst som inte kan brukas fullt ut, hur mycket han än betyder för mig och hur fruktansvärt ett sånt beslut skulle vara. hästen i fråga skulle dessutom inte må bra av att bara gå och slå dank, han vill JOBBA
Helena
10 augusti 2011 23:04
blev ngt fel och meddelandet sändes innan jag var klar...
hästen vill som sagt JOBBA. mår inte bra av att bara gå i hagen och vara sällskapshäst.
summa summarum så lika lite som jag tycker folk ska ha synpunkter på när man vill ha kvar sin vän vad det än innebär, så ska man heller inte döma de som skulle ta bort sin häst. läser inlägg på inlägg här där det kallas att man ser sin häst som en förbrukningsvara och det handlar bara om tävling osv osv. Jag tycker det är väldigt förmätet att utala sig i såna ordalag, för som sagt: alla älskar sina hästar och att sitta och döma ngn för deras val utifrån hästens situation och individ tycker jag är väldigt störande.
Stina
11 augusti 2011 06:37
Hästar är individer precis som oss.
En del hästar mår rent av dåligt av att bara gå som sällskap och då måste man som ägare kunna ta ett svårt beslut för att göra rätt för sin vän.
Det jag vill är att alla tar ANSVAR och försöker se till att göra det som är bäst för hästen - och en själv - om den dagen kommer.
Om jag väljer att försöka ha kvar min häst så är det förhoppningsvis rätt för mig och min häst och och jag vill att mitt beslut respekteras lika mkt som jag skulle respektera ngn som tar ett annat beslut.
Skulle inte Ebba hålla och det visar sig att hon mår dåligt av att inte jobba så skulle jag få ompröva mitt beslut.
Många ggr tror jag det är bättre att ta bort sin häst om man inte kan ha kvar den själv som sällskap, hur många sällskapshästar är det inte som blir vandringspokaler och står i små pyttehagar och mår rent dåligt ?
Där menar jag att man kanske gör mer rätt att låta hästen få somna.
Allt beror på hästen och på mig och mina förutsättningar.
Men jag vill att mitt beslut respekteras, likväl som jag respekterar någon annans !
Synnöve
11 augusti 2011 05:24
Du har helt rätt inställning! Men för många så är det enbart pengar och resultat som räknas. Inte vänskap, band och känslor.
Du har haft Ebba så länge, sett henne växa upp och varit med henne i vått och torrt. Det är som ett äkentskap, i goda och onda dagar.
Du gör helt rätt Stina.
Kramar om.
http://nabolandet.blogspot.com
Stina
11 augusti 2011 06:38
För mig är det här rätt beslut =)
Kram !
Anneli
11 augusti 2011 08:55
Väldigt kloka ord från Helena med!!
Är ju alltför många med som först tänker på sina egna känslor och ej utgår vad det är för liv hästen får:-/
Kim
11 augusti 2011 10:43
Jag tycker att det är bättra att avliva i dom fallen då man själv inte har tid eller möjlighet att ha kvar och fortsätta aktivera sin icke ridbara häst.
Att bara gå och inte få någon stimulans tycker de flesta hästar är tråkigt.
Förr var ridningen mycket viktig för mej, men idag så är det bara en av många trevliga sätt att umgås med hästar.
Så som jag skrev i en en tidigare kommentar så stannar min Nelly med mej vare sig hon är ridbar eller inte, så länge hon inte lider på något sätt.
Men det beslutet är för min skull mer än för Nellys skull :)
Det är ju inte hästen som lider av att bli avlivad, det är ju vi som blir kvar som lider.
Ett avlivnings beslut bör inte kritiseras av andra, för endast ägaren "kan" sin och hästens situation.
http://varmt.bloggplatsen.se
Pernilla
19 augusti 2011 23:44
Jag håller med men tycker också att det är så trevligt att du skriver att du respekterar att andra har andra åsikter. Så skönt när folk inser att alla har olika åsikter.
Vår lilla b-ponny kommer att stanna hos oss för RESTEN av hans liv ... OAVSETT vad. Medan vår fin-fina c-ponny (med SM-kvaliteter) kommer att säljas när han inte passar dottern mer. Mitt fina d-ponnysto kanske kommer stanna tills hon lämnat en fin avkomma ... eller så säljs hon när dottern tävlat henne ett tag eller så stannar hos resten av sitt liv. Vi får se :)
Det är ju olika vad man har hästen till liksom. En tävlingshäst behåller man tills man kommit till den nivån man tänkt sig. En vän (som vår b-ponny) behåller man tills den dör. Det är olika och man måste respektera att man har olika åsikter ... bara man behandlar djuren väl!!
http://hastliv.blogspot.com
Stina
20 augusti 2011 07:23
Vi har alla olika förutsättningar och har våra hästar av lite olika anledningar,vilket har betydelse den dagen vi växt ur dom eller hästen inte går att rida längre.
Bara djuren behandlas väl så förstår jag fullkomligt att vi alla gör olika val =)
Det kan absolut vara som för dig, någon stannar och någon annan säljs =)
