lyckas jag hålla min bloggpaus ... jag tror jag är oförbätterlig !!!
Jag kan ibland känna en bloggstress.
Jag liksom måste få in nåt inlägg med nya bilder och "bra" text och det stressar mig ibland.
Fast egentligen tycker jag det är skitkul att blogga, annars skulle jag nog inte ha fortsatt så länge som det blivit.
Så jag tänkte, ok - jag tar en paus och minskar ett stressmoment i mitt liv.
Kanon - tills jag vaknar och känner mig stressad för att jag sagt att jag ska ha en paus. Vad sa jag det för liksom ??
Vad ska jag göra nu då när jag dricker mitt morgonkaffe ??
Att blogga och läsa bloggar hör till mina morgonrutiner ...
Det är som med mina medryttare. Jag blir stressad och har dåligt samvete för att jag inte alltid hinner aktivera alla hästar vettigt.
Så jag skaffar mig 2 st KANON medryttare.
Ja, då blir jag stressad för att jag inte är där jämnt och har koll på vad som händer.
Vad är det för fel på mig liksom ?
Jag sjukskriver mig för att jag inte klarar att göra ett bra jobb just nu, och kan jag inte det ska jag inte vara på jobbet. Dementa känner och förstår så mkt mer än man tror och det vill till att man orkar för att ge dom vad dom behöver.
Ja, då blir jag stressad och får dåligt samvete för att jag inte är på jobbet.
Jag vet att vi har det svårt med vikarier just nu ... egentligen behövs jag ju faktiskt där !!
Både Becca och David var hos sina pappor i helgen.
Det var inte ett barn hemma. Lugn och tyst. All tid för att ta det lugnt och bara vara.
Men det är ju lite väl tyst ! Undrar vad dom gör ? Går det bra ?
Kan jag njuta av den lugna helgen då ?
Nä - känner mig mer stressad och uppåt väggarna än någonsin tidigare.
Vad tusan ska jag göra med mig liksom ??!!
Ann
19 april 2011 10:02
Känner igen det där med bloggstress och att jag måste lägga ut inlägg... men det var då jag började ta en paus med någon dag eller så.
Känner förresten igen allt det du skrev om egentligen... nu har jag samma pappa till mina barn och han bor här men jag menar stressen för att man inte hinner det man "borde" och stressen när man låter någon annan göra det och man inte har koll...
Oj det blev lite rörigt det här...
Ha en bra dag ivarefall!
http://annrosdahl.bloggplatsen.se
Stina
19 april 2011 13:01
Vi är fler alltså som springer runt och inte vet vilket ben vi ska stå på =))
Sarah
19 april 2011 10:05
Åh Stina,det där lät inte roligt! Denna stress kan få en att blir hel knäpp. Låter som du kommit in i en ond spiral. Jag har absolut inget bra knep att bryta den tyvärr men hoppas din läkare kan komma med något bra..
Bloggen ska vara rolig och inte behöver det hela tiden vara kanon bra inlägg med massa nytt.. Ibland kan man bara skriva "Hej" ;)
Varm kram!
http://starlet83.bloggplatsen.se
Stina
19 april 2011 13:00
Knäpp är jag redan =))
Stina
19 april 2011 12:59
=))
kicki
19 april 2011 13:04
det finns vägar ur sådan stress, hoppas du har en riktigt bra läkare som kan lägga upp en bra plan!
stor kram!
http://kaa.bloggplatsen.se
Stina
19 april 2011 14:46
Vi får se vad som händer och sker =))
Anne-Lie
19 april 2011 15:59
Oj det lät ju inge vidare att känna så!
Fast jag är glad att du fortsätter blogga för jag gillar att läsa =)) Men känn ingen stress att det ska vara bilder och bra text...låt det bara bli som det blir!
Det är jobbigt att ha ett sådant kontrollbehov. Nu har jag det bara när det gäller hästarna, bara det kan vara nog så jobbigt.
Hoppas du kan få den hjälp du behöver. Inte ska du behöva må dåligt!
http://monzan.bloggplatsen.se
Stina
19 april 2011 20:08
Jag ska försöka att blogga när och om och hur jag vill och har lust.
För det är ju kul, faktiskt !!
sofia
19 april 2011 16:51
Det är inte roligt att jämt känna stress, jag känner igen mig :/
Stressen inombords tycker jag är så hemsk, ständigt gjort för lite, varit för lite, alltid borde gjort mer osv.....OCH hur svårt som helst att ändra tankesätt :(
Fast man försöker:)
http://www.stallneshime.bloggplatsen.se
Stina
19 april 2011 20:07
Jag försöker ändra tankesätt, men det går sådär =(
Jag kommer på mig själv med att stressa över precis allt och vara 3 steg före i tanken hela tiden. =(
CoolAnna
19 april 2011 16:56
Stina, du har kontrollbehov. Det är därför du stressar och nojjar över allt hur du än bär dig åt. ;) Gissa varför jag vet det? Kontrollbehov är mitt mellannamn!
Men det kan bli bättre, man får jobba på det hela tiden.
Ang bloggstressen så gör som jag, jag skriver inget om jag inte känner för det och ibland lägger jag bara ut en massa bilder o ibland kommer det en massa inlägg på en o samma dag. Vem bryr sig! ;) Blogga om du känner för det och strunta i det om du inte känner för det, o känner du för det men inte hittar på nåt att säga, lägg ut lite av dina fina bilder :)
Koncentrera dig på att må bra och din flytt nu, resten av världen finns kvar vet du.
Kramen
Stina
19 april 2011 20:05
Ja, jag har ett enormt kontrollbehov. Jag vet.
Vet oxå att du är likadan *s*
Jag jobbar på att klara att släppa utan att må dåligt men jisses - det är inte lätt !!!!
Kim
19 april 2011 17:01
Long time no see ;DD
Jobbigt med inbyggd stress.
Tror att man ofta väljer stress för det är så man är van att känna sig...Det är så klart inget medvetet val, men man lyckas alltid hamna där.
Att hitta nya vägar tar tid men går, försök se till att läkaren verkligen ger dej en chans.
kramm
http://varmt.bloggplatsen.se
Stina
19 april 2011 20:04
Visst hann du nästan sakna mig ??? *asg*
ylle" title="http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se]ylle[/url]" target="_blank">ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se]ylle[/url]
19 april 2011 19:11
Inte behöver man göra inlägg varje dag! Det får ju ALDRIG bli en press, det där!
Det låter som om du är litet grand en blandning mellan perfektionist och kontrollfreak, Stina. Det där att SLÄPPA kontrollen och "bara vara" är viktigt, men med alla djuren och barnen och jobbet så förstår jag att det inte alltid är så lätt... men med hyvens bra medryttare så borde du i alla fall kunna släppa en del där, det kan nog kännas bättre för medryttarna också!
http:// ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se
Stina
19 april 2011 20:04
Vet du Ylle. Att skaffa 2 medryttare och släppa mina hästar som jag gjort är ett jättekliv för mig !!
Jag mår inte bra av det än, nej, men jag jobbar på det !
Jag litar fullständigt på dom båda, det vet dom, och jag är även öppen mot dom om att jag har det jobbigt med att släppa på kontrollen.
Så, ja - jag jobbar på det !!
Viveca
20 april 2011 11:30
Det är inte lätt med kontrollbehov. Jag känner igen mig till viss del men jag har faktiskt börjat lära mig de senaste åren. Kanske har det att göra med att barnen blivit äldre med. Man måste ju låta dem pröva sina vingar. När det gäller hästarna så kan jag vara lite tjatig på Mats, men jag har börjat titta åt andra hållet och låta honom begå sina egna misstag. Nu har han ju faktiskt varit med ett tag sedan vi skaffade Vilda och slarvar han så han skrämmer Marko med grimskaft eller annat så får han reda upp det helt enkelt även om jag såklart blir lite stressad, men det känns bra att inte lägga sig i allt vad han gör hela tiden. Häromdagen körde han dock traktorn med slåtteraggregat i hagen för att sprida bort gödslet och luckra upp jorden. Bra miljöträning men när hästarna började springa runt som galningar(de tyckte det var roligt) och det började mörkna fick jag ju påpekat att det är inte så käckt om de srpinger in i aggregatet och blir köttfärs...Men ibland är det bästa att inte alltid vara på plats och se allt som händer och som kan hända för att ta död på kontrollbehovet eller åtminstone minska det. Bloggstressen känner jag igen lite av men nu har jag helt enkelt gjort annat och har inte haft tid och det känns ganska skönt:) Kram!
http://perasperaadastra.bloggplatsen.se
Stina
20 april 2011 11:40
Måste vara skönt när man kommer till den punkten att man kan börja släppa på kontrollen.
Jag vet att jag måste komma dig, frågan är bara hur ??
Viveca
21 april 2011 17:28
Försök med småsaker till att börja med. Ignorera ev. ångest som framkallas. Man kan faktiskt inte dö av ångest även om det känns så. Påminn dig om detta medan du "tittar åt andra hållet" istället för att lägga dig i. Stärk dig själv efter genomgånget uppdrag genom att klappa dig på axeln och tänka: Det gick ju riktigt bra! Beröm även omgivningen för att de klarar saker bra på egen hand. Tänk positivt, träng bort negativa tankar. Inte lätt men...Kram!
http://perasperaadastra.bloggplatsen.se
Stina
21 april 2011 19:25
Jag försöker.
Fast inte tusan är det lätt !
Ibland undrar jag om det är värt att må så här dåligt över hästarna tex.
Kanske det bästa vore att sälja och bara ha 1 eller 2 som jag hinner med och klarar av helt själv uställer för att slå knut på mig för att få allt att fungera.
