herr V kunde lära sig att hålla ordning på sina ben, så fridfullt livet skulle vara då.
Sedan den dag han föddes har han lyckats - om och om igen - med att skada sina ben på alla möjliga ställen och på alla möjliga sätt.
Efter den olycksaliga sparken som han äntligen är frisk från höll vi på med mugg.
Höll på är fel ord för efter att få bukt med det så har det blossat upp på insidan av kotleden istället. Håller på med passar alltså bättre.
Häromdan såg jag att han lyckats få till 2 mindre sår på höger fram strax under knäet som vi har pysslat med.
Nu fick jag nyss ett samtal från stallet att han var tjock i det benet.
Suck.
Bara att beväpna sig med ett oändligt tålamod och fara dit för att se om det är såren som bråkar eller om han lyckats med något nytt.
Man kan säga vad man vill om herr V, men han håller alltid matte sysselsatt - det är ett som är säkert !
Arkivbild
Ann
22 augusti 2011 12:26
Hoppas det inte är något allvarligt med herr Vs ben... precis sådan var Mellis när hon var yngre, men det har *peppar peppar* gått över.
http://annrosdahl.bloggplatsen.se
Stina
23 augusti 2011 13:05
Då hoppas jag på att även herr V växer upp nångång =)
Kicki
22 augusti 2011 16:39
märkligt det där....en del individer måste bara helt enkelt vara tunnare och skörare i skinnet?! för det finns ju ändå nån slags gräns på hur mkt skada de kan tillfoga sig själva i en "skyddad" miljö....*funderar*.... så det som ena individen inte får en skråma av det skadar en annan...
hmmm..
äsch har sitter jag o tänker haha
hoppas det inte är ngn större fara med spelevinken iaf!
kram
http://kaa.bloggplatsen.se
Stina
23 augusti 2011 13:04
Nejdå, han överlever "
Det är tur jag har Billan som sldrig skadar sig, hon håller vetkostnaderna nere =))
Stina
23 augusti 2011 13:03
Tur jag har honom =))
Helena
22 augusti 2011 22:14
Typiskt de som är höga i blod (fullblod och araber) att minsta lilla skråma blir det svullet av osv. Sen verkar han ju vara rätt livlig i hagen, det är väl det som gör att han slår på sig tyvärr, men du får trösta dig med att det är småskavanker och att du ju VET att han tydligen är känslig dvs lätt svullnar vid minsta lilla småsår osv. då kan man vara rätt cool och ta det för vad det är och inte oroa sig så mycket.
Stina
23 augusti 2011 13:01
Jag har lärt mig att vara lite cool när det gäller honom och ge det några dagar av egenvård, det brukar lösa sig fint =)
Stina
23 augusti 2011 13:00
Han ska nog överleva det här oxå verkar det som =)
Anneli
23 augusti 2011 08:31
hallo....hur har du det med pållarna och Vincent???
Stina
23 augusti 2011 12:59
Se nya inlägget ;)