Jag somnade gråtandes igårkväll och fick några timmars orolig sömn innan jag vaknade och fortsatte gråta och  har nog gjort så nästan hela dagen.

Det finns liksom ingen hejd på smärtan och tårarna och hela mitt inre skriker att hon FATTAS MIG !!

Beslutet känns ändå rätt fast känslorna inte är med och Billan verkar ha tagit flytten med ro.

Fick bilder från nya ägaren på Billan och hennes nya kompis i en fin skogshage som Billan kommer älska.

Kom även en fin bild på Billan och nya ägaren som fullkomligt strålade av lycka över sin nya vän och det lindrade min smärta något.

Hon är redan älskad - det känns fint !

Farväl älskade vän och TACK för 10 fantastiska år