på ridbanan med herr V startade upp dagen.

Trots att han var på tårna och trots att det ligger bommar precis brevid banan ( går inte att gå nära ) och trots att ngn gjort hjulspår med skottkärran i ridbanegruset ( går inte att gå över ) så var det ett riktigt wow pass.

Egen framåtbjudning, svarade direkt för både hand och skänkel och sökte sig neråt med stöd på bettet.

Han kändes positiv och lyhörd och vi avslutade när det gick som bäst och jag satt och fånlog på ryggen =)

Därefter var det kanonkulans tur. Satte på rakt bett efter tips från tränaren för att se om hon hänger sig mindre i det.

Pytt heller.

Jag gav upp när jag hade så ont i axlar och armar att jag mest ville sätta mig ner och tjuta.

Jag får sitta med bromsen ( handen ) i hela tiden och även när hon går som hon ska, där hon ska så hänger hon i bettet som en betongkloss.

Jag ska enligt tränaren tänka undertempo hela tiden med henne och INTE låta henne ånga på i sitt tempo öht utan hellre bryta av om hon börjar ånga på.

Och det känns, i armarna.

Frågan är hur det känns i hennes mun då ?? Tycker inte alls det känns bra att rida med så mkt hand ... =(

Ah, får sätta mig ner och läsa Ridsport special, såg att det var ett reportage - " Så gör du när hästen hänger i bettet ".

Som gjort för mig !

Arkivbild