på ridbanan med herr V startade upp dagen.

Trots att han var på tårna och trots att det ligger bommar precis brevid banan ( går inte att gå nära ) och trots att ngn gjort hjulspår med skottkärran i ridbanegruset ( går inte att gå över ) så var det ett riktigt wow pass.

Egen framåtbjudning, svarade direkt för både hand och skänkel och sökte sig neråt med stöd på bettet.

Han kändes positiv och lyhörd och vi avslutade när det gick som bäst och jag satt och fånlog på ryggen =)

Därefter var det kanonkulans tur. Satte på rakt bett efter tips från tränaren för att se om hon hänger sig mindre i det.

Pytt heller.

Jag gav upp när jag hade så ont i axlar och armar att jag mest ville sätta mig ner och tjuta.

Jag får sitta med bromsen ( handen ) i hela tiden och även när hon går som hon ska, där hon ska så hänger hon i bettet som en betongkloss.

Jag ska enligt tränaren tänka undertempo hela tiden med henne och INTE låta henne ånga på i sitt tempo öht utan hellre bryta av om hon börjar ånga på.

Och det känns, i armarna.

Frågan är hur det känns i hennes mun då ?? Tycker inte alls det känns bra att rida med så mkt hand ... =(

Ah, får sätta mig ner och läsa Ridsport special, såg att det var ett reportage - " Så gör du när hästen hänger i bettet ".

Som gjort för mig !

Arkivbild

i form av studs vart det idag för hästarna.

Eller ja, för Billan i vilket fall som hoppade med glädje och verkade tycka det var dödskul.

Vincent - ja, han bröt ihop och fick ett totalt nervsammanbrott.

Jag skojjar inte, han stod på bakbenen och fäktade och kom vi nära bommarna började han darra som ett asplöv och vart helt okontaktbar

Svetten bara rann om honom och han for runt helt okontrollerat så långt bort från bommarna som möjligt.

Behöver jag säga att jag snart nog gav upp, var nära ett nervsammanbrott själv bara av att se honom.

Jag tror INTE han blir någon hoppehäst ... vågar nästan sätta en slant på det !!

hör man talas om både nu och då att folk har problem med sina parkeringsplatser.

Man har sin bokade plats och så när man kommer hem efter en lång arbetsdag så möts man av att någon annan har ställt sig på den.

Något så grymt irriterande !!

Man tycker ju att dom problemen borde vara obefintliga här ute på landet, men nehej - häromdan möttes jag av två !! såna här parkeringsplatstjuvar på MIN plats !

Jag stod upp för mina rättigheter direkt och körde helt sonika iväg dom   så det så !

med jobbet idag.

Åkte hemifrån strax före 7 och kom hem strax efter 17.

Bytte om lite snabbt och for till stallet och har precis kommit hem därifrån, det där med dötid är inget jag känner till ;)

Lersanerade Mulle och lilla Ebba och det tog sin lilla tid ...jisses vad dom lyckats !!

Mätte lilla fröken som jag fick till 145 cm, precis lika liten som i april =)

Fast det är kanske inte så konstigt om hon inte växt nåt alls med tanke på skadan som kroppen antagligen prioriterat .

Märkte när jag kom till stallet att Nellie stod och hängde i hörnet på boxen, sov antog jag.

Lite senare började hon bli orolig. Skrapade, rullade sig och sparkade mot magen.

Aha, lite kolikkänning gissade jag på och började promenera henne.

Glömde telefonen i all hast så sökte matte Sarah när vi kom tillbaka till stallet igen.

Gick ut igen för mer motion medans vi väntade, hon fick trava på lite lugnt en längre stund och så plötsligt händer det !

2 bajsar precis efter varandra, hårdare än normalt.

Så när matte väl anlände var Nellie lugn och visade inga tecken på att ha ont längre.

Matte studerade henne noga ett braaaaa tag, promenerade en sväng till och Nellie var sitt vanliga jag igen.

Skönt !!!!

Jag ska åka och titta till henne några ggr inatt för säkerhets skull och matte anländer tidigt imorgonbitti.

Jag har närmare till stallet och lite lättare att åka emellan än vad matte har, och så är jag ändå kompledig imorgon så jag kan sova på morgonen =)

Arkivbild Nellie